mander
INDICATIF
Présent
| je | mande |
| tu | mandes |
| il, elle | mande |
| nous | mandons |
| vous | mandez |
| ils, elles | mandent |
Imparfait
| je | mandais |
| tu | mandais |
| il, elle | mandait |
| nous | mandions |
| vous | mandiez |
| ils, elles | mandaient |
Passé composé
| j’ | ai mandé |
| tu | as mandé |
| il, elle | a mandé |
| nous | avons mandé |
| vous | avez mandé |
| ils, elles | ont mandé |
Passé simple
| je | mandai |
| tu | mandas |
| il, elle | manda |
| nous | mandâmes |
| vous | mandâtes |
| ils, elles | mandèrent |
Futur simple
| je | manderai |
| tu | manderas |
| il, elle | mandera |
| nous | manderons |
| vous | manderez |
| ils, elles | manderont |
Plus-que-parfait
| j’ | avais mandé |
| tu | avais mandé |
| il, elle | avait mandé |
| nous | avions mandé |
| vous | aviez mandé |
| ils, elles | avaient mandé |
CONDITIONNEL
Présent
| je | manderais |
| tu | manderais |
| il, elle | manderait |
| nous | manderions |
| vous | manderiez |
| ils, elles | manderaient |
Passé antérieur
| j’ | eus mandé |
| tu | eus mandé |
| il, elle | eut mandé |
| nous | eûmes mandé |
| vous | eûtes mandé |
| ils, elles | eurent mandé |
Futur antérieur
| j’ | aurai mandé |
| tu | auras mandé |
| il, elle | aura mandé |
| nous | aurons mandé |
| vous | aurez mandé |
| ils, elles | auront mandé |
SUBJONCTIF
Présent
| je | mande |
| tu | mandes |
| il, elle | mande |
| nous | mandions |
| vous | mandiez |
| ils, elles | mandent |
Imparfait
| je | mandasse |
| tu | mandasses |
| il, elle | mandât |
| nous | mandassions |
| vous | mandassiez |
| ils, elles | mandassent |
IMPÉRATIF
Présent
| tu | mande |
| nous | mandons |
| vous | mandez |
PARTICIPE
Présent
| mandant |
Passé
| mandé |
GÉRONDIF
Présent
| en mandant |
INFINITIF
Présent
| mander |
Partilhar
Como referenciar 
mander – no Dicionário infopédia de Verbos Franceses [em linha]. Porto Editora. Disponível em https://www.infopedia.ptdicionarios/verbos-franceses/mander [visualizado em 2026-06-21 03:53:34].